Archives for July 2007
rapporten
31 July 2007 | Anekdoter, Funderingar, Jobbet, Onödiga Inköp, Plugg | 5 Responses
Och man laddar som fan, tar ordentlig fart, morskar upp sig och bestämmer sig för att nu finns det ingen återvändo längre - ja, det är en vansklig process att skriva blogginlägg ibland. Dels är det faktum att det finns så mycket att tränga ihop på så pass liten yta att folk orkar engagera sig i läsandet. Dels även att ett inlägg sannerligen kräver sin fighter; man skall lyckas komponera ihop något med sammanhang och relevans samtidigt som det väcker läsarens intresse. Läste på någon blogg någonstans hur långt ett blogginlägg egentligen fick vara för att uppfylla alla kriterier men insåg tidigt i läsandet att jag misslyckas å det grövsta. Kasta ord omkring sig och trolla fram för långa, för personliga och för icke-allmängiltiga inlägg är ju lite min grej. Sedan vet jag ju iofs inte varför jag bloggar heller och kanske borde man se till anledningen innan man dömer om man lyckas eller inte. Hur som helst, alla som har haft Theory of Knowledge vet att det egentligen inte finns några vettiga svar. Iaf tänker jag urskulda mig med det just nu och snabbt lämna diskussionen för att ta upp annat.
Och jo, just ja - jag ramlade in på ovanstående bara för att jag kände att där var en hiskelig tröskel att kliva över innan jag fick fart på fingrarna. Dagsläget då; vi flyttar till en ny lägenhet i Gracía i morgon morgon. Vi skall även kuta in på språkskolan Speak Easy under morgondagen för att besluta över spanskakursen som vi verkligen verkligen vill komma igång med nu snarast, helst igår. Sen har vi skaffat gymkort alldeles bredvid nya hemmet så kanske kan man sparka igång någon slags vettig vardag nu när månad augusti tar fart. Sen kom lustiga och glädjande besked från Hewlett Packard idag. Var ju där på anställningsintervju innan helgen men floppade katastrofalt då den norske IT-snubben kastade fram en stencil med dator/server/system-frågor och bad mig visa vad jag kunde inom yrket. Hoho, jag spikade fyra frågor av cirkus 40 möjliga varav jag lämnade de resterande fälten tomma. Nåväl, jag lyckades tydligen charma personansvarig under själva intervjun iaf och jag fick ett mail idag där hon beklagade att jag inte kunde tillräckligt för tjänsten med erbjöd mig komma prova för en annan plats där på HP. Vi håller alla 3 tummarna och använder knogarna för att torka tårarna över den tragikomiska lönen som MultiPartner pungar ut efter ganska precis 2 veckor och 4 dagars slit.
Som kombo redan omnämnt i sin blogg så var gårdagen en kväll i skrattets tecken. Kombo 2, spanske Davíd roade sig med att tjuta högljutt och allt ifrån tonsäkert sjunga med i all jordens underlig och tvivellöst ifrågasättbar musik. Vi har en teori som går ut ungefär på att han under den första tiden var lite blyg och antog rollen av en normal, lite småtöntig kille men som nu senare då han börjat känna sig komfortabel med oss flippat ur totalt och därmed börjat klättra i dörrlisterna, göra våldsamma utrop, smälla i dörrar och skadeglatt sprida sitt kroppshår här och var i lägenheten. Man kan inte säga det tillräckligt ofta; det är härligt att bo med en riktig karl!
Det här med shopping är skadligt. Euforin som ett nytt inköp för med sig, den fräscha doften av nytt, lyckan över nya trevliga ägodelar och de kramande skuldkänslorna man känner då pengarna dras från kontot - allt är det en del av konsumtionseländet. Under gårdagen efter besök på vatten och gaskontoren besökte vi ju gymmet och fick vårat medlemsskap bekräftat med flertalet säkerhetsåtergärder så skänkte damen med någorlunda långsam byrokrati och service oss en varsin träningsbag. Woho, på bussen eller om det var senare under kvällen då vi packade upp presenterna slog lukten av nytt och ‘gratis’ emot oss. Jag säger dig bloggen, det var inget i klass med njutningen som Sephora och Pull and Bear påsarna innebar men ändock, man skall glädjas åt det lilla.
För övrigt så sitter jag och läser om vektorer och trigonometriska funktioner.
mer dirty talk
23 July 2007 | Funderingar | 2 Responses
Och hur kan man döpa ett barn till Dicky?
dirty talk
23 July 2007 | Att Bo, Barcelona, Jobbet, Medmänniskor, Vardagsbetraktelser | 3 Responses
Är man otrogen sitt arbete om man sitter och klickar sig fram på ams.se, loquo och så vidare i desperat jakt på ett annat jobb? Kanske, chefen knatar förbi här bakom ibland med tror nog intet ont om mig. Hur som haver så vill jag referera till Rebeccas blogg där hon beskriver hur vi under den våldsamt långtråkiga och oinspirerade söndagen blev erbjudna jobb som sexuella underhållare och även våra strapatser i El Barrio kvarteren i jakten på clubben Razzmatazz. Herregud, en sådan underlig helg.
Det som var löjligt skönt i helgen var lördagen som vi spenderade på en turistbuss - eller flera om man skall vara petig. Runt 12 startade vi dagen på Placa Catalunya där vi hoppade på den södra turen. Den var guidad, eller snarare så att man fick lyssna till en inspelning som beskrev sevärdheterna och staden på trettioelva olika språk. Som vi har förstått det nu iaf så borde Barcelona ha underubrikerna; Modernism, Gaudi, FC Barcelona, Montjuic och La Rambla. Vi kapitulerade till ett matställe i Barceloneta och fortsatte sedan med turistbussen tillbaka till Placa Catalunya där vi bytte till den norra rutten. I tvåtimmar till satt vi längt fram i turistbussen och beundrade resten av staden. Det var skönt, avslappnande och nog antagligen även ganska nyttigt då vi fick lytterligare klarhet i hur staden är konstruerad. Nu kan vi sålla ut alla tråkigheter och onödigt trams åt våra besökare som kommer ned för att hälsa på. Lucky you. För övrigt, du/ni som planerar nedresa får gärna upplysa mig om när lite mer exakt det rör sig om. Spunk, känn dig träffad.
Dagen har börjat bra för övrigt; vi har äntligen fått tag på en lägenhet. Vi flyttar in där i augusti - en trea där vi får ett varsitt rum och kommer att hyra ut sista rummet. Det blir så bra så bra, den är vit, fräsch och benägen i ett trevligt kvarter uppe i Gracía. Skapligt nära till jobb, centrum av centrum, ett gym och spanska skolan som vi antagligen kommer att gå på. Egentligen är inte Barcelona vidare stort - man kan tro det men staden sträcker sig på 1.1 mil tvärs igenom bara och man har faktiskt gångavstånd till det mesta (om man bara har tålamod och tid). Varken tålamod eller tid för den delen är riktigt min grej, men sambo/kombo Rebecca som är lite lugnare i svängarna skall väl hoppeligen smitta av sig på mig. Jo, sen för övrigt då har jag lyckats få iväg en order på första samtalet idag. Det var en nyteckning (grönt streck på whiteboardtavlan) och det sätter ribban för dagen. Faktum är ju iofs att detta var lite mer än en timme sedan och strecket har inte förökat sig något. Tänka sig.
Ett rackarns strömavbrott har inträffat här i staden. Tydligen sägs det vara kaos i Barcelona enligt dagsrapporten i den lokala hälsingetidningen Ljusnan men det har vi inte skymtat så vidare mycket av. Iofs står massor av poliser viftandes och vägleder bilar vid rödljusen men annars är enda beviset våra döda lampor hemma i lägenheten. Vi unga, ouplysta svenskor trodde först att det hade gått en propp eller något men jublade snart över insikten att vi faktiskt har gasspis. Med andra ord; lunchen var räddad!
Tänk, jag fick se mina kamrater på webcam häromnatten då de festade festandet ur Nykens lägenhet. Oh, så nostalgisk och full av kärlek jag blev. Man är anonym i en stad som denna och festandet har sannerligen bara inletts med ett par blygsamma, stapplande steg ännu. Sen ser man er, därhemma på Gärdet, tjoandes och tjimmandes så man börjar sakna och samtidigt ifrågasätta att vi inte lever loppan 24/7. Men jag är nöjd för det mesta ändå - oh yeah.
For further information, please press 0.
18 July 2007 | Att Bo, Jobbet | 3 Responses
Ja, allt knallar på kan man ju lugnt påstå. Vi varvar tillvaron med ihärdigt sökande av lägenhet som uppfyller våra krav och som inte spräcker budgeten. Vi orienterar oss i spanska-kurs djungeln bland alla de skolor som finns där med samma mål som just på lägenheten. Annars kikar vi på gym, trånar i klädaffärer och återhämtar oss på terrassen; lapar sol, svettas och läser. För närvarande har jag gett mig in på Den demokratiske terroristen av Jan Guillou - so not me. Men vad gör man, när nere törstar man inte bara vatten utan också svensk/engelsk litteratur för att helt enkelt kunna förstå helt och fullt. Men jag lovar mig själv, dyrt och heligt att jag innan den här vistelsen tar slut kunna läsa böcker på spanska och faktiskt njuta av upplevelsen. Höga krav? - kanske, men det är ingen ovanlig företeelse då det gäller mig.
Försäljningen går också relativt bra; den här veckan går det bättre och jag tror det kommer lossna ordentligt så småningom. För de som vill ha menlösa detaljer om mitt liv så är det en kampanj åt comhem som vi ägnar oss åt för närvarande. Vi vänder oss till kunder som redan har bredband hos oss och försöker sälja in telefoni och digital-tv. Tre hål i väggen? Ett charmigt litet pittoreskt comhem-hus? Var god tjoa så kontaktar jag dig och lovar att briljera med mina övertalningskonster. Omvänd psykologi, försiktigt utövande av säljkonstens gråa zon, desperat användning av den charmerande norrländska dialekten - allt är tillåtet i krig, kärlek och telefonförsäljning.
Jag vill uppmärksamma några älskvärda människors födelsedagar; lilla mors, Per N’s och Visas. Grattis och allt det där. Ni får inga ordentliga presenter men jag kan offra ett par virituella paket.
FYI
15 July 2007 | Att Bo, Barcelona, Kommers, Känsla rakt upp och ned | 3 Responses
Jag blir bestämt tvungen att dementera lilla mors påstående att jag inte skulle ha tid att skriva i bloggen. Det är snarare så att jag tror på prioritering. Jag menar, bloggen känner jag ju som min egen ficka medan kvällar och dagar i ledighet här nere måste tillbringas ute i det stora okända nyblivna hemmet. Claro. Självklart. Haha, fast jag vet inte om upptäckten av en box med Desperate Housewives räknas höra till bevis för vår äventyrsanda.
Hur som haver så är vi ute och strosar på gatorna ganska mycket. Hittat bl.a. till Make Up Store och Ordning&Reda (dörr i dörr iofs). Sen finns här fantastiska varuhus - El Corte Ingles är som NK fast utspritt här och där och lite maffigare nästan. Tro mig bäst du vill. Idag har vi legat på stranden och faktum är detta; vi är långt ifrån blekast. Säkerligen kan vi misstas för turister men vi gör ju vårat bästa för att inte förväxlas med sådana stereotypa modeller. Den nyinköpta stadskartan (som vi införskaffade efter insikten att vi inte förstår själva strukturen på denna staden) gör vi vårat bästa för att dölja och i metron nickar vi menande mot människor som enligt våra beräkningar och fördomar helt klart är just turister.
Men nu, mys med kombo.
Och för övrigt; jag är kär och känner mig som en mesig, känslig flicksnärta.
‘Glass är stekhett i Barcelona just nu.’
14 July 2007 | Barcelona, Kommers | 1 Response
Oh god, how fun
to be the one
Härnäst på att göra-listan;
Knäppa flera kort från la vida de Barcelona.
Göra en Rebeischa och Anna-Karins Signaturskiva.
Nattetid, natteliv, nattedriv är vad som räknas i en stad som denna. I morgon tror vi på sol.
excitement
10 July 2007 | Barcelona, Jobbet, Onödiga Inköp, Vardagsbetraktelser | 5 Responses
Hundratals, tusentals nya intryck. Stadens energi och puls liksom forserar sig själv in i ens sinne och man löper, inte simmar eller flyter, med den fortgående strömmen. Människor stressar fram på gatan, i metron. Vi trängs tillsammans på bussen och i fruktaffären som mot dagens slut är fullständigt tom på frukt och grönt. Det känns lite abstrakt men snart kommer man på sig själv att slå i takt med Barcelonas puls.
Igår var första dagen på Multipartner egentligen. Introduktion och massor av ny information. Mitt uppi allting tjuter brandlarmet och vi tvingas gå ut på gatan. Kvar på chefernas kontor står våra handväskor men nyklar, pass, visitkort och pengar. För all del, det brukar inte brinna då det är brandlarm. När vi kom ut sipprade det ut grå rök genom fönstren på våning 4. Så kan det vara, brandkåren kom men efter en timme eller mindre så fick vi komma in igen. Nog var det intressant iaf. Mer angående jobbet så skall vi sälja för Comhem; bredband, telefoni och tv. Det känns seriöst och verkligen som bra och vettiga erbjudanden så det borde inte vara något problem.
Annars så har vi shoppat också. Hah, ha-begäret tog överstyr även om det var saker som vi faktiskt efter eftertanke behövde eller iaf kommer att /ha nytta av/, Jag köpte en väldigt casual axelremsväska i militärgrönt samt en plånbok (jo, det har jag faktiskt gått och gnällt om sen vi kom hit). Sen käre kombo inhandlade två väskor (ha, hon var värst) och även ett par flipflops idag (hon behövde verkligen flipflops så det är också osyndigt). Ja just ja, jag köpte en sådan där spansk fjäder också. Är man spansk av sig skall man givetvis ha en fjäder att vifta med när det är varmt. Ursäkter är intressanta.
man kan nöta strand
7 July 2007 | Barcelona, Idioti | 3 Responses
Idag tog jag mig en ordentligen sovmorgon för att sova igen jetlagen (uh, Barcelona och Sverige är i samma tidszon but still). Nej, men ärligt så är det lite lätt uttröttande att vara på resande fot. Rebecca kör ju med sina powernaps - jag kör hardcore och sover till 12. Kastade mig ur sängen och drog på kläder när jag insåg hur länge jag sovit. Därefter begav vi oss till den lokala livsmedelsaffären för inhandling av frukost. Runt 13 var det stranden som gällde där vi legat fram tills nu och haft det bra. Människorna låg som packade sillar, toplessbrudar och storrökande spanjorer trängdes i rader medan försäljarna sicksackade mellan oss och ropade “Coco Coco!,”, “Cola, Cerveza, Beer!” och “Masaje?, masaje?”. Lovely, mitt i turistdjungeln låg vi där; läste, lyssnade på musik och vågornas brus. Cliché enough for you? Det är underbart, ingen tvekan o saken.
Jag vill förövrigt ge min lilla mor lite credit. Hon försökte att propsa på mig solkräm med giraffhög solskyddsfaktor och faktiskt, efter ett tag så gav hag med mig och packade ner flaskorna - i handbagaget. Nu var det så att man inte får ha vätskor och krämer i handbagaget. Bra Anna-Karin! Jag sitter här med solkyssta, eh snarare brända lår och en charmerande rödaktig färg på vissa andra delar av kroppen. Men man skall ju känna att man lever. Nu skall jag duscha och försöka skaka ut ett par kilo sand ur mitt beachhår.
Fredag, spansk dag, domedag (?).
6 July 2007 | Att Bo, Barcelona, Onödiga Inköp, Plugg | 4 Responses
Här i Barscha knallar livet på. Med stark betoning på sch som jag och H kom överens om en sen natt för några veckor sedan. Då tycktes allt detta så avlägset och overkligt men nu är jag och Rebecca ju verkligen här. I en till synes underbar stad som gett oss intrycket av fantastisk shopping, trevliga människor och oändliga möjligheter. Det vi kommer sakna mest är nog sveriges natur och en grön gräsplätt där man kan flanera lite, de svenska livsmedelsaffärerna som har ett långt mer logiskt sortiment och framförallt människorna, våra ffs.
Idag har vi hur som haver skaffat ett spanskt N.I.E-nummer som gör oss till spanska medborgare och tillåter oss att jobba, ha försäkringar, bankkonton och allt annat smått och gott här. Väntan till detta lilla numret och proceduren var förvånande; cirkus 8 var vi på plats vid en stor byggnad i en kö som ringlade sig runt huset. Sen var det nog 2-3 timmars väntetid när vi väl kom in varpå en spansk vakt väckte oss ur enn väl behövlig tupplur då han trodde vi missat eller höll på att missa numret som vi hade på köplappen. Efter ha fått massor av papper, en karta och sådär fick vi bege oss till bank och sen vidare till polisstationen. Nu är vi lite lätt trötta och har precis ätit lunch och gjort oss redo för en förtjänad siesta (ytterligare något vi gillar med det här landet).
Ikväll skall vi vara lite vuxna och göra ett storkok då vi insett att mat och leverne här kommer att bli dyrt. De otroliga shopping gatorna lockar med sina skyltar som utlovar “Rebaja!” (rea) och vi suktar.. Skor, kläder, inredningsgrejer, smink.. Ah, vi får slå oss själva på fingrarna då det kanske inte blir någon lön förrän i slutet av augusti. Wei. Och i varjefall för mig måste det bli en spanskakurs som prioriteras (också löjligt dyra f.ö.). Men vi var ju in på jobbet igår och det verkade faktiskt riktigt bra. Trevliga ansvariga som vi fick träffa, fräscha lokaler och mycket eller till stor del bara unga människor som jobbade. Bredvid jobbet som låg väldigt centralt fanns ett livsfarligt shoppingcentrum - bah.
Hur som haver, idag eller rättare sagt om bara 15 minuter skall det gå att få reda på hur det har gått med IB-betygen. Vi glömmer ständigt bort att det faktiskt är idag och på sätt och vis får man perspektiv på det när man befinner sig här nere; IB är verkligen inte hela världen om än det kan ha tyckts så de senaste tre åren.
Jag överväger starkt att gå i min käre kombo/sambo’s fotspår och lägga mig för att sova en skvätt. Har nu skrivit det här inlägget två gånger eftersom det trådlösa anslutningen kraschade lagomt till att jag skulle publicera. Det var väldigt upplyftande vill jag ju påstå och därför krympte nog inlägget med ett par paragrafer.
Ja, sömn var det som sagt.
Inte långrandig på en fläck
5 July 2007 | Kontaktuppgift, Referens | 1 Response
Ikväll vill jag endast referera till Rebeccas Blogg; http://svenssonrebecca.blogg.se samt berätta att mitt spanska mobilnummer och det som du numer kan nå mig på är; 0034693270165
Hasta luego.
