anna-karins perceptioner i bloggformat : 2007 : November

Archives for November 2007

worst day ever

29 November 2007 | Barcelona, Gn�ll, Idioti | 1 Response

Allts�, g�rdagen var tamefan den v�rsta dagen p� flera m�nader. Ja, man kan bortse fr�n en dag i september d� v�rlden rasade samman men annars ligger fan g�rdagen; den 28/11 2007 riktigt j�vla h�gt upp p� listan.

Morgongen:

Jag f�rsover mig, river s�nder ett par leggings i morgonenhetsen samtidigt som jag g�r pastasallad med ena handen, kastar i mig en br�dbit till frukost, inser att mitt metrokort fortf. �r tokborta och kastar mig sedan ut genom d�rren och sm�springer till metron. V�l vid metron har jag d� lyckats h�mta andan och f�rnuftet. K�per min biljett och f�ljer de ringlande g�ngarna ner till L5 mot Cornell� Centre. Byter vid Sants, hetsar vidare till L3 och lyckas till slut n� kontoret cirkus 8.56. Right on time. Det som �ven intr�ffande under morgonen, �ven om jag inte ins�g det f�rr�n senare var egentligen det v�rsta som kom att genomsyra hela dagen med sin beska smak; jag blev av med pl�nboken.

Lunchtid:

Anna-Karin var kr�ksjuk, oh s� kr�ksjuk. Hade �nnu inte insett miss�det med pl�nboken men gr�mde mig likv�l f�r det j�vliga fysiska tillst�ndet som liksom bubblade i mig. Fick i mig tonfisksallad och kaffe men m�dde �h, s� j�vligt resten av dagen. Jag fick bita ihop bara, s�lde fruktansv�rt d�ligt och satt bara vid datorn och klickade mig vidare planl�st p� le grand internet. Tyckte tillvaron och livet behandlade mig s�mre �n jag f�rtj�nade och l�ngtade hem till mitt dunt�cke som ger mig villkorsl�s k�rlek.

Kv�llen - efter 18.00

�ntligen �ntligen �ntligen s�g jag ett slut p� den j�vligaste onsdagen sedan tidernas begynnelse och jag flydde f�ltet med kollegan Carin. V�l framme vid bussen; b�rjar precis rota runt i min axelremsv�ska och uppt�cker att min pl�nbok �r borta. Ja ni vet; man g�r den vanliga desperata letningsprocessen.. man kollar alla fack typ 6 g�nger, sedan b�rjar man plocka upp saker ur v�skan och kollar i facken en g�ng till. Man k�nner i jackfickorna - unders�ker varenda skrymsle och h�rn. Till slut ringer man dit man senast var och med pipig �ngslig st�mma lyckas man kl�mma ur sig sitt �rende. “Hi Raoul, it’s Anna from the swedish team. You know, I think I’ve managed to forget my wallet at the office. Are you still there so you could have a look for it around my desk?”. Sedan f�r man negativa besked. Man inser att svenskt kreditkort, k�rkortet, 20 euro och nycklarna till l�genheten l�g d�ri. Man blir f�rbannad och less samtidigt som man m�r s� vederv�rdigt d�ligt rent fysiskt att man inte orkar slita sitt h�r och misst�nka varenda spanjor med lurigt utseende f�r att vara tjuv. Efter att ha tjuv�kt hem och tagit hissen upp till l�genheten s� kastar jag mig i s�ngen. Virar in mig i dunt�cket och �gnar kv�llen �t att springa p� toaletten f�r att spy, prata med H och sova lite d� och d� n�r jag lyckas sluta frysa trots lager av dunt�cke, tjock luvtr�ja, tunnare cardigan, kl�nning, linne, leggings med h�l i och ullstrumpor.

Jag k�nner mig som en ynklig t�nt som gn�ller. Men det var faktiskt en riktigt genomj�vlig dag. Nu �r den �ver och jag tar nya friska tag; sp�rrat kreditkortet, sm�lt g�rdagens h�ndelser och v�drat frustrationen. B�staste Jonaz har gjort lunch �t mig. Kan ni t�nka er. Killen inser att man genomlider seklets mest motg�ngsfulla onsdag och tar d�rf�r med lunch i form av potatis och k�ttgryta. Lunch i n�stan tv�tt�kta svensk anda ocks�. T�nk er bara.. Alla beh�ver best�mt en Jonaz. Men jag har en.

tell me what you wish for my sweet love

26 November 2007 | Kommers, Sporta mitt liv om du f�rm�r dig | 4 Responses

D� sparkade jag ig�ng denna veckan ocks� d�. Det var med sv�righet som jag lyckades skrapa ihop lite energi och motivation under g�rdagen. Helgen var l�ng och vild - jag har n�stan beslutat mig f�r att dra ned p� helgaktiviteterna och flytta in i en skog n�gonstans d�r det �r lugnt och sk�nt och d�r det finns inget att g�ra. P� det viset slipper man syssla med dumheter s� som att slarva bort sitt halvt g�ngna 3 m�naders metro och busskort, man slipper komma hemskramlandes halv 9 p� l�rdagsmorgonen och sova bort hela dagen, man slipper ligga som en annan d�nick p� s�ndagen och titta p� f�niga romantiska komedier varvat med s�mn och l�ngtan efter honom och hans n�rhet.

Nu, efter att just ha varit p� rast med min kollega och barcelonamamma Maria s� har hon kungjort f�r mig att jag kommer att kunna f� ett nytt metrokort eftersom det �r kopplat till mitt ID. Hallelujah. Nu k�nns inte helgen fullt s� j�vlig l�ngre. Jag kommer att minnas den som ganska rolig.. Lilla Dundret och jag best�mde oss f�r att bes�ka nattclubben Pacha i fredags men efter entr�gna f�rs�k att ta oss in gratis och tv� otroligt envisa holl�ndare som f�ljde efter oss i s�kert en halvtimme besl�t vi oss f�r att ta en taxi tillbaka in till Ramblan. D�r yrade vi omkring, st�tte p� fransoser som s�kert hade tagit b�de det ena och det andra. De skr�lade ‘daaaancing queen’ d� de h�rde att vi var svenskor och vi pinnade s� sm�ningom d�rifr�n illa kvickt. Efter det fann vi v�ran v�g in till Jamboree d�r vi dansade och kom i kontakt med tv� trevliga men till en b�rjan lite skr�mmande britter. Efter att jag litat tillr�ckligt mycket p� magk�nslan best�mde vi oss f�r att f�lja med till en bar n�gonstans men vi styrde om och gick hem till britterna som uppenbarligen var j�vligt t�ta. Inte sett en finare l�genhet i Barcelona faktiskt. natten blev till morgon, vi socialiserade och blev erbjudna en dagstripp till London dagen d�rp�. Nej, hemg�ng var v�r melodi och klockan slog 8.30 innan vi kom hem p� l�rdagmorgonen.

Ja, nu �r det en ny era p� ing�ng. December betyder v�rmeljus i massor, gl�gg och pepparkakor fr�n IKEA, dunt�cket + anna-karin i en mysig kombination hemmavid, lite l�ngtan, lite julklappsshopping, tv� gotl�nningar med samlingsnamnet Keno och sedan dessv�rre �ven hemg�ng f�r Sitges och Dundret.

Och, bara f�r att jag kan, t�nker jag publicera en �nskelista med b�de om�jligheter och realistiska ting. Jag verkar ha tappat tilltron till Tomten och en enkel barnslig tillvaro. Men man f�r ju �nska f�r det.

Anna-Karin’s �nskelista Julen 2008

En lugn och fridful jul, turbulensfri och bara allm�nt mysig. Jag vill kunna andas, ha det bra, sova ut, kramas, slippa fl�nga runt, �ta bolln�sfil och julmat, avnjuta en frizon, h�ra tystnaden och slippa vara ansvarsfull och vuxen.

Silverputs f�r smycken.

Umg�nge. Helst vill jag att alla ni k�raste f�rs�ker planera in lite anna-karin-tid under perioden 20/12 till 2/1. En del av er kr�ver jag lite mer av f�rst�s. Men det f�r jag f�r det �r min �nskelista.

Ett par gummist�vlar.

Startkapital till en MacBook.

Weekendbes�k av v�nner, familj och andra till Barcelona i v�r. Helst massor. Se, p� det viset kan ni urskulda er med att det faktiskt �r en present till n�gon annan n�r ni beh�ver komma ifr�n p� lite semester. Snacka om tv� flugor och sm�llen osv.

Pestepedemi i Murmansk som mystiskt bryter ut under julen d� alla �r hemma och hindrar folk fr�n att �ka tillbaka.

Fina b�cker. Klassiker. Dags att b�rja grunda till mitt framtida bibliotek.

Presetkort, presentkort �r alltid bra. Jag vet att det �r f�rj�vla tr�kigt att ge bort. Men hey, jag tycker det �r kul att f�.

Enkelhet - det kan v�l inte vara s� sv�rt att f�? Sen vill jag bli n�jd ocks�. Ja, tack. Har du n�jdhet att ge mig?

Nu vill ja efter den h�r uppsj�n av �rlighet och egoism veta vad just du �nskar dig. Rent generellt s� k�nns det ofta som att jag skriver f�r tomma rymden. �r det s� eller fintar ni mig bara?

H�rliga m�ndag, h�rliga BCN metro och buss system, h�rliga kaffe som h�ller mig ig�ng, h�rliga sallad i kylen, h�rliga kombos som ser till att jag lever upp lite om helgerna, h�rliga idomin l�ppbalsam. Jag �r r�dd att jag kommer verka religi�s om jag forts�tter l�nge till.

huvudbry

23 November 2007 | Funderingar | 1 Response

Detta med julklappar. Jag k�nner redan pressen. Jag som inte ens har r�d med mitt egna syndiga leverne. Och ni �lskade n�rmaste - varf�r skall ni prompt vara s� sv�ra?

Men, jag kan utan problem skriva en egen �nskelista - om �n kort, men �nd�. M�nniskan och den o�ndliga egoismen. Uppdatering f�ljer.

s�lj dig sj�lv

20 November 2007 | Att Bo, Existentiella Kriser, Funderingar, Iaktagelser | 2 Responses

Du g�r det rent socialt, per automatik, i vardagliga sammanhang ocks�. Du s�ljer dig sj�lv - din kropp, din kompetens och din f�r somliga charmerande personlighet. Jag g�r det varje dag; det �r d� rakt inte bara iPods och operativsystem jag kr�nger till os�kra medborgare utan �ven genom att presentera mig r�tt, pausera d� jag skall, skratta lagomt, se till att jag kan det som jag borde och svara delvis det som de vill att jag skall svara. Visst �r man v�l litet av en telefonhora - �ven om det �r i mindre bem�rkelse �n d� man sitter p� ett callcenter och prackar p� folk telefoni, bredband, underkl�der, tv�ttmedel eller prenumerationer. Det �r meningen att jag skall ge kunderna det de beh�ver och vill ha. Sedan lite till ocks�. En del av mig och ett par Apple iPod accessoarer.. eller varf�r inte en extern h�rddisk p� det?

Under g�rdagskv�llen hade jag tre unga (n�v�l tv� unga och en n�rmast medel�lders) m�n som bes�kte l�genheten och bed�mde standarden, mysigheten, renligheten, oss inneboende eller vad de nu v�rderade. Medan jag s�lde l�genheten; pekade ut det positiva med st�mningen och omgivningen, log och antog rollen av en v�ldigt sympatisk och seri�s ung flicka s� gjorde de allt de kunde f�r att marknadsf�ra sig sj�lv. Vissa kan konsten, andra k�mpar likt djur med sin reklamkampanj och somliga faller platt men nickar jakande n�r de h�r mig s�ga att jag h�r av mig under morgondagen med besked.

Bes�k nummer ett var en goofy skotte p� n�rmare tv� meter som snubblade in och p� m�nga s�tt lyckades f� b�de mig och Sitges att nicka n�jd mot varandra och g�ra tummen upp i fickan. Han bem�strade den sociala biten men det stora lockiga h�rsvallet fick mig os�kt att accosciera till forna rumskamraten Dav�d och hans ben�genhet att taktiskt positionera ut l�nga, svarta h�rstr�n i dusch och handfat. �ndock, jag vet att jag inte borde dra on�diga slutsatser eller d�ma den stackars skotten och jag ins�g senare eller kanske nu att han faktiskt ligger riktigt bra till. Som nummer tv� sm�g en molekyl�r biolog vid namn Alejandro fr�n Chile/Peru in och trots sitt f�rsynta s�tt k�pte jag honom lite p.g.a. sitt modersm�l spanska och de lite tarvliga sk�mtf�rs�ken. Jag tror killen mest bleknande n�r ‘big, bald, gay guy’ fr�n London fullst�ndigt stormade in med hatten p� och sitt r�ttframma s�tt introducerade sig. Han var t�mligen h�ndig �nd� m�rkte vi n�r Rebeixas moder Barbro och Sitges lyckades kortsluta ett element och orsaka ett sm�rre str�mavbrott. London�ren Chris skrattade glatt och utropade; “What a blast!” samtidigt som han upps�kte v�rat proppsk�p och kurerade elektriciteten. Efter visning av l�genheten, upplyst av lampor, s� ber�ttade han �penhj�rtligt om sig sj�lv och sitt liv.

Saken �r nu den att jag fick cirkus 20 svar p� min annons. Antingen l�ter jag fler ta runwayen i besittning eller s� lovar jag en av dessa tre f�rgglada karakt�rer bo med mig och paret som ers�tter Sitges, Eva och Rebecca. Jag vet inte �nnu. Men detta med s�ljteknik har i sakta gemak b�rjat sjunka in.

end of the weekend

18 November 2007 | Barcelona, Iaktagelser, Sporta mitt liv om du f�rm�r dig | 3 Responses

I helgen har jag hittills lyckats underh�lla mig med;

Clubbes�k med kollegan Maria p� Guru, Soul och Opium. Det var vilt; mojito och Havana 7 con coca cola bl.a. Sen tr�ffade vi en n�rd och p� den v�gen var det. Jag kom hemskramlandes klockan 5 p� morgonen. Glad i h�gen.

Championsleague match. FC Barcelona - Banik Karvina i handboll. Jag tog saken i egna h�nder och gick dit sj�lv eftersom handboll inte �r prio ett f�r mina kollektiverskor. Det var v�ldigt trevligt m�tte jag p�st�.

Jag har pratat med allas v�ran favorit Jonas Larholm. Efter matchen st�tte jag p� idolen och lyckades alltf�r r�ttframt fr�ga varf�r han inte spelade och d�refter s�ga att han skulle rycka upp sig d�. Jag k�nde mig som en f�nig groupie men hey, det var v�rt det.

Konsert, Fito y fitipaldis uppe p� Montjuic med Jolly Jonaz. Innan det tog vi ett par �l och sm�tittade n�r Spanien sp�ade upp Sverige. Konserten var grym - ofantligt stor och �gde rum i en officiell OS arena. M�nniskorna var glada och galna. Vi dansade oss vidare och la till med ett rungande dalm�l.

Gayclub. Jonaz ledde mig in p� de ber�mda b�ggatorna d�r vi betraktade en svettig �rkeb�g som dansade p� ett podium, h�ngde fr�n en ring i taket och porrade loss inf�r de andra stolta clubbes�karna. Erfarenheter �r bra s�gs det.

Sk�nhetss�mn till 13-14.00 tiden tv� dagar i st�ck. Idag rehabilterar jag mig, n�ter Desperate Housewives, lyssnar p� The Sundays, myser runt i t-shirt, mysbyxor och fultofflor, planerar balkongkaffe med Jonaz och funderar �ver tillvaron.

trippin’

16 November 2007 | Idioti, Vardagsbetraktelser | No Responses

Minimalistiskt och kaffeinspirerat.

S� det var helg igen d�. Ikv�ll �ker den r�da partystassen p�. Knappt �terh�mtat mig sedan f�rra helgens h�rjande och nu var det dags igen. Litar p� att kollegan Maria skall visa mig det sociala livets framsida och att jag definitivt inte kommer att k�nna mig snorless eller �verf�rfriskad. Storslagna planer i helgen n�mligen; FC Barcelona - HC Banik Karvina livehandboll i morgon l�rdag och senare p� kv�llen barbes�k i sann patriotisk anda med full krigsmundering; Spanien - Sverige i fotbolls EM-kval.

Jag lyckades med bedriften att fucka upp min blogg totalt ig�r. Niklas agerade hj�lte och st�llde saker till r�tta igen. Ett tag h�ngde jag l�pp och �verv�gde t.o.m. att l�mna den kaotisk. Nu skall jag inte fumla med utformningen s� mycket mer p� ett tag �r det t�nkt. Men jag kan inte lova n�got. Impuls �r ju kul.

Funderat �ver vad jag skall l�ngta till. P� l�ng sikt. F�rslag eller l�sningar mottages tacksamt. Och detta med prioriteringar - hur fan skall man veta ens ut eller in?

att �ta upp sina ord

14 November 2007 | Barcelona, Existentiella Kriser, Kommers, On�diga Ink�p, Vardagsbetraktelser | No Responses

Efter en vildsint helg har jag nu lyckats n� s� pass l�ngt som fram till onsdag. De tre v�nnerna och Anna-Karin kunde minsann konsten att fl�nga runt f�r fullt i de 2 1/2 dygnen som de f�r�rade mig med sitt bes�k. Var det inte strosande/l�tt jogg p� stan, FC Barcelona handbollsmatch eller shopping s� var det kortspel, alkohol i stora lass, parkh�ng eller n�gon halvt inhemsk m�ltid p� n�gon av stadens alla restauranger.

Anna-Karin s�ger; ‘Jag skall fan inte k�pa n�got mer i varken mat, dryckes eller kl�dv�g de n�rmaste veckorna.’

Anna-Karin lovar; ‘Jag t�nker inte festa igen f�rr�n en evighet eller tv�.’

Anna-Karin v�ndas och t�nker; ‘Snart b�rjar julklappsink�p, det rekorderliga livet och allt slutar vara s� tillvridet och f�rvirrande. Kanske.’

Anna-Karin filosoferar; ‘Han l�r v�l kanske f�rst� snart att jul �r �t helvete l�ngt bort och sedan f�r l�ngt tillbaka i b�de tid och rum. Vem v�ljer 70cm sn� framf�r en fragmentarisk, vilsen flicksj�l? Jag har ju t.o.m. klippt lugg och allt.’

Anna-Karin roar sig; ‘Spela M.I.G., Tai Pei och Betapet, ih�rdigt l�sande av bloggar och DN kombinerat med internmail/chat och or�kneliga antal kaffe �r ett inte alls s� tokigt jobb �n s� l�nge. Sedan kan jag detta med iPod accessoarer ocks�. B�ttre �n du.’

Jag var p� spending spree ig�r efter jobbet. En kl�nning, ett r�tt l�ppstift, underkl�der och en wonderful halsduk fick f�lja med hem. Jag t�nker festa med en av mina kollegor och idoler Maria idag. Jag har inga pengar till julklappar riktigt denna h�r m�naden. Det �r ju underbart att tillvaron till�ts vara tillvridet och f�rvirrande. Som handen i handsken. Murmansk - pass, tack. Men han har mot f�rmodan en faktiskt sexig tatuering iaf. Luggen v�xer, utv�xten lika s�. H�rf�rg, hellre snart �n senare. Nu spelar vi fr�gespelet M.I.G. i st�llet, samlar in pengar till den gudaben�dade kaffekassan och undviker iPod kablarna med ondskefulla namn s� som; DHMI-DVI cable, PureAV 3.5 mm to RCA cable och XtremeMac ExtremeHG 4 Meter HDMI to HGMI.

don’t you put me on hold

8 November 2007 | Idioti, Jobbet, Medm�nniskor, Vardagsbetraktelser | 2 Responses

En tuff dag p� jobbet. Vi, fyra helyllesvenskar, har nu suttit h�r i 3h 44 min och v�ntat ikapp. Jag har f�tt ta hand om tv� stackars vilsna sj�lar som f�rvirrat sig i v�r onlinebutik. Annars, ut�ver de incidenterna �r det lugnt. F�r lugnt f�r en stressad personlighet som jag. �nd� s� lyckas den rofyllda atmosf�ren h�r p� v�rat plan lugna mig lite. Vi snackar skit, uppt�cker hur man st�nger av Big Brother funktionen som cheferna installerat, vi �var p� norrl�ndskan, vi best�mmer vem som f�r ta lunch f�rst och vi fastsl�r faktum att det inte finns n�got kolesterol i avocado. Och jag d�, jag bokar klipptid, undviker kabeldjungeln som finns p� Apple Store’s websida, dricker vatten och gr�mer mig �ver att det �r s� l�tth�nt att sitta uppe f�r l�nge om n�tterna p� n�gon av Gracia’s m�nga barer och dricka vin.

Dagarna blir till veckor trots det faktum att m�ndagarna aldrig har n�got slut. Veckorna blir till m�nader �ven om man inte k�nner dem f�rflyta n�r man �r mitt i tiden. Jag �r mitt i tiden.

g�stblogg - hur det egentligen ligger till

6 November 2007 | Barcelona, G�stblogg, Jobbet, Medm�nniskor | No Responses

[H�r f�ljer nu ett nytt inslag i min undern�rda blogg; i oredigerad och brutalt �rlig version, p� scenen JONAZ]:

Som m�nga vet har det klagats �ver att det inte skrivs s�rskilt mycket om underbara Apple och framf�r allt avsaknaden av AKs underbara kollegor!!
F�r att r�da bot p� detta kommer undertecknad att skriva n�gra rader om hur Barcelona egentligen �r.

Tror ni fortfarande att det �r varmt och sk�nt och underbart i Spanien? T�nk om. Man vaknar helt utfrusen p� mornarna och f�r ha jacka och vantar n�r man g�r till sitt jobb. Kalla vindar och inget havsbad. Ramblan �r tr�kig och mest bara full av brittiska och franska turister. Och f�rst�s en massa tr�kiga svenskar. Var man �n g�r h�r man svenska. Ska det verkligen vara s�? Vad h�nde med det genuina spanska fr�gar jag mig??

N�r vi nu har rett ut detta ska vi forts�tta med det som �r viktigt h�r: Apple, och framf�r allt iPods. Vi arbetare h�r sliter verkligen f�r br�df�dan varje dag. Vi m�ste sitta framf�r en assnygg iMac uppkopplad mot n�tet. Vi m�ste anv�nda headset f�r att prata med de m�nniskor som ringer in, och det v�rsta av allt: vi m�ste svara n�r de ringer. Och ibland ska vi svara p� engelska, och ibland p� svenska. Ibland ska vi f�rst� skotska, ibland sk�nska och ibland norska. Det �r liksom inte l�tt. Och nu n�r vi bara �r p� svenska linan kanske vi f�r upp till �tta samtal i timmen. Stressigt v�rre med andra ord!! Blir sv�rt att hinna med att kolla mail, facebook, l�sa forum, DN mm mm. Ja ni vet alla hur det �r. Dock ljuset i m�rkret �r kollegorna. Nog f�r att vi kan v�lja mellan tyskar, spanjorer, britter, holl�ndare, italienare, fransm�n. Men jag skulle vilja s�ga att inga faktiskt g�r upp mot den svenska k�rntruppen. V�ra fem svenska landsm�n och kvinnor. 4 vackra flickor och en l�ngh�rig pojk. N�stan alla samlade runt samma bord (utom AK d� som �r lite l�ngre bort) vilket leder till s� fin gemenskap. Vi dricker kaffe ihop, pratar om olika tillbeh�r till iPodar, planerar att g� p� bio (men det blir aldrig av) och njuter av att s�lja tillsammans.

En kort men ack s� viktig komplettering om hur Barcelona egentligen �r.

Jonaz, utrikeskorrespondent i denna blogg

best value ltd.

6 November 2007 | Anekdoter, Barcelona, Funderingar, Insikter, Medm�nniskor, Vardagsbetraktelser | 2 Responses

“Det som h�nder i Barcelona stannar i Barcelona.” Det var jag och fr�ken ‘Sitges’ som fastslog en ny grundprincip och ett tungt v�gande motto h�r i helgen. Sitges �r, f�r de oinvigda, en till Barcelona n�rliggande by/sm�stad. Sitges �r en sp�nnande plats d�r sagans magiska tretal har en betydande roll. Hur som helst, jag kan inte riktigt till fullo st�dja den h�r lilla �verenskommelsen utan m�ste blotta lite av v�r vardag och v�ra uppt�g h�r i bloggen ocks�. Kanske inte dina ‘Sitges’ [flinar], men andra..

Jag har kommit att v�xa in i detta med att bo i kollektiv - det �r mot f�rmodan som jag insett hur mysigt, givande och besinningsl�st roligt det kan vara att vistas med 4 vilda och alldeles speciella yrv�der. Alla har vi v�ra olikheter n�r det kommer till s�tt, attityder, �sikter och viljor men summan av kardemumman �r ju att denna kompott blir riktigt charmig. Man samlar kraft tillsammans, man dricker f�r mkt vin tillsammans, man n�ter entr�get film eller Desperate Housewives tillsammans, man sover antingen 5 eller 12 timmar tillsammans, man �ker taxi, man g�r ambiti�sa s�ndagsmiddagar med paj och man hyser agg mot karlslokar, olycka och tyskar tillsammans. Slutsatsen �r att det d�r med kollektivboende �r ett himla sympatiskt fenomen som jag nog fram tills nu underskattat litegranna. En av dagens toppar �r d� man kommer hem och ser att lilla Dundret b�ddat s�ngen. Detta v�ger upp de dagarna (mornar) d� hon ramlar hem runt 5-6 sn�ret och �rsar p� med gn�lld�rr, mobilsamtal, dunkar foten i s�ngen eller tappar saker. Haha, roligast ever var f�rresten d� Dunder st�llde till med en eldsv�da i k�ket. L�ng historia kort; man h�r en g�ll flickr�st som ylar fr�n k�ket och ser ett bl�aktigt sken och massor av r�k v�lla ut genom d�rren. V�l d�r inne m�ts man av Dunder som skriker att ‘Det brinner!’ samtidigt som hon st�r och h�ller i stekpannan som brinner och faktiskt f�rorsakat allt st�hej. Det h�nder mycket tok, det �r ett som �r s�kert. Jag f�rs�ker inte f�rsk�na kombolivet med ibland sl�s man ju faktiskt av insikten hur f�rbannat bra man har det.

Nu f�ljer en period d�r hemma d�r det kommer vara mycket aktivitet. F�rst kommer de forna l�genhetsinnehavarna f�r att ta hem det sista av sina saker, till helgen v�ntar jag Sverigebes�k och �ntligen �ntligen efter 4 hela m�nader skall jag f� tr�ffa b�staste H. D�refter v�ntas delar av Rebeixas familj och sedan �ven ett stycke Dundersyster bes�ka oss. Det blir �nnu en livad period och vet du vad; jag gillar’t.

Numer har jag ju iaf hunnit avverka b�de fotboll, zoo-bes�k och en herrans massa museum. Jag l�ngtar inte bort l�ngre. Varken i tid eller plats och det �r v�l ett framsteg n�r det g�ller mig. Vi hade en konversation ang�ende detta med ambitioner, m�l och vart man vill h�romkv�llen. M�ste man ha en riktning eller n�got slags m�l f�r att livet skall ha en po�ng? Vad tror du? Jag har i evinnerliga tider haft och har nog fortfarande s� mycket jag vill, borde, m�ste och ska. Detta har v�l p� s�tt och vis alltid underl�ttat saker men har ocks� blivit en sjuklig besatthet som skadar och komplicerar till tillvaron. �nd� s� har jag v�l mer eller mindre insett den senare tiden att ibland f�r man faktiskt vara mer eller mindre lite n�jd. Och jag tror att det �r den sv�raste aspekten jag n�gonsin f�rs�kt pr�nta in i mitt liv. Jag lyckas s�d�r.